söndag 24 juni 2007

Busters öron


Busters öron
av Maria Ernestam

Jag tyckte ju om Maria Ernestams förra bok, "Caipirinha med Döden", också, men "Busters öron" tycker jag bätte om. Personerna känns mer trovärdiga, och det beror inte på att det inte är några övernaturligheter med här. Det bådar gott inför författarens kommande bok "Kleopatras kam". (Spännande titlar på allihop.)

Liksom i "Caipirinha med Döden" handlar det i "Busters öron" om en kvinna som tar makten över liv och död, eller åtminstone döden. Redan som litet barn bestämmer sig Eva för att döda sin mamma. Hon har insett att det bara är en av dem som kan överleva, och det ska bli hon. Mamman är alltid den som måste tas hänsyn till i familjen, men samtidigt den som alltid målar ut sig själv som ett offer, som någon som kunde haft det mycket bättre. Hon tycker inte att hon får den uppskattning som hon fötjänar, men som hon i Evas ögon inte alls förtjänar. Mamman tar varje tillfälle i akt att håna och trycka ner Eva. Eva börjar förbereda sig inför mordet, och det dröjer tio år innan hon är redo.

På sin 56-årsdag får Eva en dagbok av sin dotterdotter. En sådan present förpliktar och Eva börjar skriva ner berättelsen om sig själv och mordet hon begått, blandat med vanliga dagboksanteckningar om livet i lilla Frillesås vid kusten i norra Halland. Det är där hon har slagit sig ned, tillsammans med Sven, och hon sköter sina rosor och ångar inte vad hon gjort. Spännande. Trots att det allra första Eva berättar är att hon mördat sin mamma och när det hände, så läser man i spänning tills allt har hänt.

Väldigt roligt att mycket av boken utspelar sig i Frillesås (där Eva tillbringar sina barndomssomrar och bor permanent som vuxen). Det är inte så väldigt långt från där jag är uppvuxen och väldigt nära mitt nuvarande jobb. Tillräckligt långt borta (och i en annan kommun) för att jag inte direkt ska känna till det, men jag har i alla fall varit där några gånger. Jag passerar igenom var och varannan dag (beror på om man väljer den vägen eller motorvägen sista biten till jobbet). Jag känner till alla andra orter som nämns också. Varberg förstås, men också t.ex. Åsa och Horred. Nämndes Veddige, eller får jag bara för mig det? Jag har i alla fall badat i Helsjön, som spelar en viss roll i en av bihandlingarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar