söndag 2 september 2007

Stranger On A Train


Stranger On A Train
av Jenny Diski

"Stranger On A Train", med undertiteln "Daydreaming and Smoking Around America with Interruptions", är berättelsen om några resor till och i USA som Jenny Diski företog, först spontant och sedan med tanken på att det skulle bli en bok av upplevelserna. Hon skriver att hon egentligen inte tycker om att resa, men trots detta har hon t.o.m. skrivit en bok om sin resa till Antarktis (jag vet inte om det var före eller efter denna)! Men jag antar att det har sin förklaring. Den första resan Diski berättar om är den till USA från England. Hon flyger inte, utan reser istället med ett fraktfartyg. Att sitta och titta på det tomma havet i flera veckor verkar vara en helt underbar tillvaro för henne, medan att umgås med de få medpassagerarna mest verkar vara irriterande avbrott i betraktandet av havet. Annars verkar det inte som om hon är så dålig på att umgås med folk som hon hävdar. Hon lyckas skaffa sig nya vänner under resorna, och hon tar kontakt, pratar och diskuterar med folk hon möter.

När Jenny Diski gått i land fortsätter hon sin resa med tåg, nästan hela vägen tvärs över kontinenten (hon är på väg för att besöka vänner). Rökning är endast tillåtet i den mycket spartanska rökkupén, och här tillbringar hon stora delar av sin tid med att röka och iaktta eller prata med andra rökare. Det är p.g.a. av denna resa som hon får idén till den andra resan. Hon ska åka runt hela USA med tåg och skriva en bok om det.

Det är nästan bara tågen och dess passagerare och personal som beskrivs, inte så mycket av platserna som passeras. Kanske för att de just passeras, inte besöks. Detta varvas med författarens associationer och minnen från sitt liv. Det är en vän som just dött, tiden på mentalsjukhus och uppväxten med en märklig mor. Boken har fått priser både som reseskildring och memoar.

"Stranger On A Train" var en av böckerna min läsecirkel läste under sommaren, och jag vacklar mellan att ge den en fyra eller en femma i betyg. Jag lutar nog åt en fyra. I vanliga fall sätter jag aldrig betyg på det sättet, men det är en grej vi gör i läsecirkeln. Jag missade tyvärr mötet där vi diskuterade den här boken. Synd, för jag hade gärna velat höra vad de andra tyckte om den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar