Det onda arvet
av Margit Sandemo
I den sjätte boken i Sagan om Isfolket inser man verkligen vad det så kallade "onda arvet" kan leda till. Det föds ju en i varje generation som har övernaturliga krafter och är ond, men hittills har det ju inte varit så illa. Tengel den gode lyckades ju stå emot sin vilja att göra ont, och i nästa generation fanns Sol av Isfolket, som väl inte direkt kunde kallas ond heller. Man vet ju att det har funnits riktigt skräckinjagade släktingar längre bakåt i historien, men läsaren har väl inte riktigt insett hur illa det kan bli.
Men nu finns det två små pojkar i släkten. De är bröder. Den ene är vanlig, om än otroligt snäll och god, och den andre vet att dölja sin ondska väl. Alla i familjen vet att han är drabbad, och alla är rädda för vad som kan hända, men det betyder inte att de tycker illa om honom. Särskilt hans faster Cecilie är riktigt förtjust i honom, men hon är inte naiv - hon har aldrig låtit honom träffa hennes egna barn. Inget vet riktigt var de har den här pojken, Kolgrim. Och han är intelligent. När hans åttaårige bror försvinner spårlöst så är Kolgrim bortrest och kan alltså inte ha haft något med saken att göra. Men många misstänker att Kolgrim vet mer om saken än han ger sken av.
Det här är en ganska sorglig bok, åtminstone den biten som handlar om vad som hände med lille Mattias. Men det händer mycket annat också. Och allt hänger ihop. De första böckerna i serien är ju bra allihop, med genomtänkt handling. Jag gillar också att man får små bitar av Isfolkets hemligheter lite då och då. Som här, där man äntligen inser hur hemsk släktens förbannelse verkligen är för de drabbade och deras anhöriga. Tidigare har det mest handlat om de fysiska egenheter vissa av de drabbade har, och som gör att deras mödrar ofta dör under förlossningen.
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
2. Häxjakten
3. Avgrunden
4. Längtan
5. Dödssynden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar