onsdag 19 februari 2014

The Headless Cupid

The Headless Cupid
av Zilpha Keatley Snyder

Jag läste den här boken, fast på svenska, när jag var liten och hade länge funderat på vad det var för bok egnetligen. Jag kom ihåg delar av handlingen, men inte titeln och absolut inte författarens namn. Det tog lång tid innan jag lyckades googla fram den. Då visade det sig att även om den var gammal (i USA kom den ut redan 1971) så var den ju prisbelönt och av en känd författare och inte alls svår att få tag i.

Huvudpersonen David är elva år, och det är väl ungefär den åldersgruppen som boken främst är tänkt för. David har fått ta mycket ansvar för sina småsyskon sedan deras mamma dog. Det är en påfrestande sexåring och fyraåriga tvillingar. Sexåriga Janie håller aldrig tyst, men det jämnar väl ut sig eftersom den ena av tvillingarna bara pratar om det är absolut nödvändigt. Den andra tvillingen är mer vanlig.

Eftersom barnens pappa precis har gift om sig, så är det visst helt självklart att deras nya styvmor ska vara hemma med dem om dagarna (hon är konstnär och jobbar i sin ateljé hemma). Molly är väl snäll, men de känner henne knappt, och i praktiken är det fortfarande David som passar sina syskon.

Så anländer Mollys dotter Amanda, som har tillbringat en tid hos sin pappa. Amanda är ett år äldre än David, men det är helt uppenbart att hon inte alls har behövt ta ansvar på samma sätt som honom. Och det är väl egentligen mer normalt än att från nioårsåldern ha tagit hand om tre småbarn ... Det är också uppenbart att hon är väldigt arg på sin mamma, kanske för att hon har skilt sig från Amandas pappa, för att hon har gift om sig eller för att de har flyttat till ett uråldrigt hus på landet. Men hennes nya styvsyskon lägger mest märke till hennes märkliga outfit och hennes husdjur, en orm och en kråka. Hon är häxa, förklarar hon. Kläderna är hennes ceremoniella dräkt. Och ganska snart, möjligen för att det inte finns så mycket att göra i deras ensliga hus, så säger hon att David och småbarnen nog också skulle kunna initieras som häxor. Bara de gör som Amanda säger.

Det är det här jag minns bäst av boken. Alla förberedelser, och hur de skulle få tag på egna ceremoniella dräkter trots att det inte riktigt fanns samma utbud som Amanda hade haft i LA. Dessutom utan att pappan eller Molly märker något. Jag hade helt glömt bort att det också verkar som om barnens seanser kallar fram ett riktigt spöke. En poltergeist, gissar Amanda, som ju har läst om sådana saker. Det finns också en del gamla historier om huset ...

Men mest av allt handlar det väl om hur en familj bildas av två familjer med olika vanor och värderingar. Det kom jag inte heller ihåg. Men det är faktiskt en riktigt bra bok. Jag verkar ändå ha haft ganska bra boksmak när jag var liten. Jag vet inte vad jag gick efter när jag valde böcker på den tiden. Att de handlade om spöken? Att de fanns? Jag vet att det kom en bibliotekarie till klassen och presenterade böcker ett par gånger, men jag tror inte att det här var en av dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar