Saga of the Swamp Thing

Saga of the Swamp Thing
av Alan Moore (manus), Stephen Bissette (teckning) och John Totleben (tuschning)

Swamp Thing handlar om en forskare, Alec Holland, som tillsammans med sin fru Linda experimenterade med en formel i Louisianas träskmarker. Men nån elaking sprängde deras lab. Linda dog, men Alec förvandlades till en människorformad klump träskväxtlighet - Swamp Thing - som går omkring och önskar att han kunde få sin mänsklighet tillbaka. Det var ingen särskilt populär serie när Alan Moore tog över den nån gång på 80-talet. Men han hade nya idéer och det första han gjorde var att ha ihjäl Swamp Thing och låta honom återuppstå på ett lite annat sätt, något som förändrade handlingens förutsättningar.

Det här albumet innehåller de sju första episoderna som Alan Moore skrev. Det finns många fler samlingsalbum. Om de också finns på bibblan ska jag läsa dem, men om jag måste köpa dem så har de inte särskilt hög prioritet. Det finns säkert ganska mycket Swamp Thing av andra författare också. Det finns t. ex. en berättelse i "Neil Gaiman's Midnight Days". Förutom den hade jag inte läst nåt om Swamp Thing tidigare. All bakgrundsinformation har jag fått från Alan Moores förord till det här albumet och från en radiointervju med honom som jag just har lyssnat på. Den finns här, men på tisdag kommer den ersättas av nästa veckas program där Alan Moore intervjuar Brian Eno. (En vecka efter det kommer det vara Brian Eno som intervjuar nån annan.) Här finns en textversion av Alan Moore-intervjun, men tyvärr är det ett par fel i texten. Fördelen är att den inte försvinner om ett par dagar. Lyssna på eller läs intervjun, den var väldigt underhållande. :)

Tillbaka till Swamp Thing. I förordet påpekar Alan Moore att alla serier som ges ut av DC utspelar sig i samma universum. Batman, Stålmannen (heter han Superman i Sverige också numera?), Swamp Thing, Sandman etc. tillhör alltså samma värld, och saker och ting från en serie dyker gärna upp i andra serier också. Det är rätt kul. I det här Swamp Thing-albumet lade jag märke till att Arkham Asylum nämndes (mentalsjukhus i Batman, som även finns med en del i Sandman) och jag tyckte mig känna igen demonen Etrigan från nån anna serie. Var inte han med i Sandman vid nåt tillfälle? Viktigast av allt var ju dock att det är visst härifrån Matt Cable kommer! Han är en vän till Alec Holland/Swamp Thing, men senare övergår han till att ha en viktig roll i Sandman. Jag hittade en "Mästaren och Margarita"-referens också. Kul. :)

............................................................

1 feb.:Radioprogrammet byts ut på torsdag, inte tisdag (idag). Blev visst fel i hastigheten. Så nu har ni ett par dagar extra på er att lyssna. :)

Ett hjärta i jeans

Ett hjärta i jeans
av Fanny Ambjörnsson, Siri Ambjörnsson, Emma Janke, Maria Jönsson och Erika Sörensson

En tidigare bok av samma gäng som gjorde den superbra "Uppror pågår". :) "Ett hjärta i jeans" är uppbyggd på samma sätt, med samtal mellan författarna om olika ämnen, intervjuer med andra och andra texter, skrivna både av de fem huvudförfattarna och andra.

Det är lätt att förklara vad "Uppror pågår" handlade om, tre generationers feminister, men lite knepigare med "Ett hjärta i jeans". "Texter av tjejer om tjejers grejer" hävdar undertiteln och det stämmer ju. Det kan handla om kompisar, att bråka med sina föräldrar, allt från ätstörningar till att choklad är himla gott, om sex och lust, kvinnoideal som ingen människa kan leva upp till och att våga (eller vilja våga) ha sin egen stil.

Det ger en kick att läsa de här texterna, en uppmuntran att vara sig själv. Läs den, eller ge bort den till en tjej i din närhet. Eller gör både och! :)

Is-slottet

Is-slottet
av Tarjei Vesaas

Det här är den första bok jag har läst på nynorsk! Det är svårare än bokmål tycker jag, men det är kanske bara en vanesak. "Is-slottet" är en väldigt fängslande roman, så jag saknade absolut inte motivation för att ta mig igenom språket. Och så himla svårt var det ju inte heller. Det verkar som om det är vanligt att läsa och analysera "Is-slottet" i norska skolor. En modern klassiker av allt att döma.

Nu kommer jag avslöja lite om vad som händer, men allt detta är faktiskt väldigt tidigt i boken och avslöjas mer eller mindre tydligt i baksidestexten och i de otaliga analyser som jag har sett finns på nätet.

"Is-slottet" handlar om två elvaåriga flickor. Siss är ledaren bland barnen i skolan. Unn är ny i trakten. Hon har blivit föräldralös och flyttat hem till sin moster. Hur mycket de andra barnen försöker få med henne i sina lekar så står hon bara och ser på. Siss är fascinerad av Unn, och till slut en dag så vill Unn träffa Siss efter skolan. Hon vill berätta en hemlighet för Siss. Båda förstår att det är början på en lång och nära vänskap, och de ser fram emot det.

Men så vill Unn inte berätta sin hemlighet i alla fall, och Siss blir skrämd av hennes uppförande och går hem. Men det förstör inte vänskapen. Nästa dag längtar Siss efter att få träffa Unn i skolan. Unn längtar efter Siss också, men just den här dagen behöver hon få vara ensam. Hon skolkar från skolan och ingen vet vart hon gått. Hon kommer aldrig tillbaka och trots att hela bygden letar hittar man henne inte.

För Siss blir det svårt att förlora den som skulle ha varit hennes bästa vän, utan att veta om hon lever eller är död. Hon bestämmer sig för att hon ska minnas Unn, hon ska inte tänka på annat än Unn. Och så har Siss tagit över Unns roll som den som stänger in sig i sig själv.

Jag brukar ofta se vad andra har sagt om en bok när jag håller på att "smälta" den, och i vissa fall kan man hitta djupare analyser än annars. "Is-slottet" är en av dessa böcker. Jag hittade intressanta texter om användandet av symboler i boken och om vad Unns hemlighet egentligen är. (Det finns visst flera teorier, men jag vet ju vad jag tror i alla fall.) Ja, och så är det ju ganska många stackars skolelever som tycker att boken är hemskt tråkig och dålig. Men det är den ju inte alls, om man nu inte blivit tvingad att läsa den. Jag tycker den är jättebra. Det är verkligen en sån där bok som man går och funderar mycket över efteråt. Läs!

(På svenska heter den "Isslottet" och finns bl. a. som relativt nyutgiven (1999) pocket.)

Ugglor i mossen, Camilla får upp ett spår

Ugglor i mossen
av Kaj Ringnér
Camilla får upp ett spår
av Ester Ringnér-Lundgren

Ytterligare två böcker i min Ester Ringnér-Lundgren-samling. Kaj Ringnér är ännu en av hennes pseudonymer (precis som Lotta Vik, Merri Vik och allt vad det nu är). "Ugglor i mossen" är en av B. Wahlströms s.k. ungdomsböcker (i motsats till flickböckerna), vilket väl egentligen ska tolkas som "pojkbok" (och kanske också att det är okej för flickor att läsa pojkböcker, men inte tvärtom). Då säljer det säkert bättre med ett manligt författarnamn.

Båda böckerna är deckarhistorier som utspelar sig under övermåttan trevliga (bortsett från själva deckarhistorien alltså) sommarlov, och i båda fallen är föräldrarna lägligt nog bortresta. "Ugglor i mossen" är från 1958, och här träffar vi tolvårige Tjipp som ska tillbringa ett par veckor i sommarstugan enbart i sällskap med sin jämnårige släkting (syssling, pyssling, whatever) Palle. Granntanten ska laga mat och se efter dem, men mest ska de klara sig själva. Båda är förtjusta i äventyrsböcker, speciellt de om Tom Sawyer och Huckleberry Finn (det var värst vad barn förr i tiden var kulturella), och när en båt blir stulen börjar de förstås göra efterspaningar. Och de kommer faktiskt en liga på spåren...

Camilla i "Camilla får upp ett spår" (som för övrigt är en av flickböckerna) är några år äldre. Fast egentligen är hon väl yngre, för den här boken är från 70-talet. :) Det verkar som om den har kommit ut i två delar, fast då i pocket, några år tidigare, men min är i ett band. Att den har varit tvådelad verkar vettigt, för handlingen är liksom indelad i två halvor. I alla fall, det är sommar och Camilla ska sommarjobba på den alldeles extremt lokala tidninganen Ekvallabladet, som drivs av en vän till familjen, farbor Hjalle kallad. Camillas föräldrar ska resa bort i en månad, men den infaller lyckligtvis exakt samtidigt som hennes svåger ska på repmånad, så Camillas storasyster Madde ska tillbringa den tiden föräldrahemmet. Ekvallabladet ska snart läggas ner och farbror Hjalle ska gå i pension, så det är den allra sista tiden på tidningen som Camilla får vara med om. Det vore kul med en riktigt stor händelse, tycker Camilla, men hon får mest rapportera om 40-, 50- och 60-årsdagar. Tills hon kommer en liga på spåren...

Det är första halvan av boken. I andra halvan har tidningen lagts ner (men de sista numrena var förstås rafflande) och Camillas föräldrar har kommit hem. Skojigt nog har även Camillas bästis Bubban och hennes föräldrar flyttat tillbaka till staden efter att ha bott i Malmö en tid. Flickorna besöker Bubbans mosters stuga... och så kommer de en liga på spåren...

Trevliga böcker, men inte så originella kanske. :)

Till stormens hjärta

Till stormens hjärta
av Will Eisner

Jag har läst att Will Eisner hade tänkt att skriva om fördomar, och för att göra det mer levande valde han att utgå från sitt eget liv. Sedan insåg han att det var en självbiografi han höll på med. Så det här är en sorts självbiografi, fast extra koncentrerad på fördomar, och naturligtvis speciellt på antisemitismen.

Ramberättelsen är att huvudpersonen Willie sitter på ett tåg på väg någonstans för att tränas till soldat, så småningom ska han och hans kamrater skickas till Europa för att kriga. USA har nämligen gått med i andra världskriget. Under den långa tågresan tänker Willie tillbaka på sin uppväxt, och på sina föräldrars livshistorier. Hans mamma är född på båten från Europa till USA och har haft ett svårt liv, medan hans pappa var konststuderande hemma i Österrike. Pappan har alltid storslagna planer på hur han ska tjäna pengar, men misslyckas alltid. Men han är smart när det gäller mycket annat, och han vet hur man ska ta folk. Willie själv är amerikan, född och uppvuxen i New York, men han är dessutom jude och kommer alltid möta antisemitism i olika sammanhang. T. o. m. hans bästa vänner kan visa sig ha fördomar.

Det här seriealbumet var nog aningen bättre än "Dropsie Avenue" av samma författare. I vilket fall som helst var det enklare att hänga med i handlingen. Tänker läsa mer Eisner. Borde väl nästan få läst lite Spirit t. ex.

Under eviga stjärnor

Under eviga stjärnor
av Margit Sandemo

Ständigt dessa sandemoföljetonger. :) "Under eviga stjärnor" är en av de historiska, den utspelar sig i Norge på 1100-talet. (Fast den del av Norge som det handlar mest om ligger i och för sig numera i Sverige.) Kungen Sigurd Jorsalafar har just återvänt från sin resa till Jerusalem, och med sig har han en flisa från Kristi kors. Den vaktas av en grupp krigare som varit i Jesu grav. De har bildat en slags orden, med stränga regler om ett liv i enkelhet och celibat.

Med i följet finns också Inga litens far. Hon och hennes mor har länge väntat på att han ska komma hem. Modern är mycket sjuk, och när fadern äntligen kommer visar är det på en bår. Ingen tror att han ska få leva länge till, men Inga vårdar honom envist tills han åter kan arbeta. Men för moderns sjukdom finns ingen bot. Efter hennes död vill kungen ha med sig Ingas far till Konungahella (nära nuvarande Kungälv), där korsflisan ska förvaras för att skydda den delen av landet. Det finns inget annat att göra än att ta med sig Inga liten, som inte är så liten egentligen utan i övre tonåren. På vägen dör dock Ingas far och han ber en av korsväktarna, Ormund, att bli hennes förmyndare och finna en god make åt henne. Men känslor uppstår, har redan uppstått, mellan Inga och Ormund. Men på grund av hans löften, som ingen av dem vill se brutna, kan de aldrig få varandra. Ska Inga tvingas gifta sig med någon annan, som hon inte älskar?

Den här boken är mycket längre än de andra fristående, 250 sidor. Jag kunde bara minnas själva grundproblematiken och det dramatiska slutet från förra gången jag läste den, och hade ingen aning om vad resten av sidorna skulle fyllas av. Men det hände ju massor av spännande saker som jag inte alls kom ihåg. Det var rätt trögt att komma in i handlingen, men så småningom tog den fart. God underhållning för stunden, och mer än så kräver jag inte av en följetong.

Chelo's Burden

Chelo's Burden
av Los Bros Hernandez

Japp, mer Love and Rockets har lånats på bibblan. Det här är det andra samlingsalbumet. Tidigare har jag läst nummer tre ("Tears From Heaven") och nummer elva ("Wigwam Bam"). "Wigwam Bam" är min favorit av dessa tre. Det är skrivet enbart av den ena brodern Hernandez, men det har nog inget med saken att göra egentligen utan för att det är mycket nyare. I "Chelo's Burden" och "Tears From Heaven" kan det dyka upp monster, ryndskepp, superhjältar och sånt, och det är jag inte så intresserad av att läsa om. "Wigwam Bam" innehåller inget sånt. Jag har läst en del artiklar om Love and Rockets och det verkar som om serien har kommit att handla mer och mer om personer och deras relationer, medan de overkliga ingredienserna har minskat. Bra. :)

I "Chelo's Burden" finns i alla fall Gilbert Hernandez första berättelse om den latinamerikanska byn Palomar och folket där. Chelo är en kvinna som förutom att vara barnmorska även jobbar med att bada män (eh, finns det yrket verkligen på riktigt?), men hon får konkurrens när en annan kvinna (Luba) med samma yrke (baderska, inte barnmorska) kommer till byn. Samtidigt har den vackra Pipo lite väl många beundrare, och... Äsch, det är omöjligt att förklara handlingen, den är alldeles för invecklad. Det är som om man lär känna hela byn. Och senare skrevs det många fler berättelser om Palomar. De vill jag gärna läsa. :) (Jag har ju läst lite mer än detta förstås, i "Tears From Heaven".)

Det finns även ett antal berättelser om Maggie, Hopey m. fl. (av Jaime Hernandez). Jag gillar att läsa om dem, trots att det blir lite mycket superhjältar här. Just det känns lite konstigt (det första jag läste om de här tjejerna var betydligt mer verklighetsnära), men jag gillar dem ändå.

Och så är det lite andra blandade serier, bl. a. en äventyrlig berättelse av den tredje brodern Mario, som inte medverkar särskilt mycket i Love and Rockets.

Här är en alldeles ny intervju med Gilbert och Jaime. Jag kan tänka mig att köpa de där Palomar- och Locas-samlingarna. :) (Länk funnen i Neil Gaimans blog.)

Poll-resultat

Gamla pollen är avslutad efter ganska lång tid.

Här är resultaten:

Bibliotek, vad har du för åsikt om dem?

Älskar! Skulle inte klara mig utan! Är ofta där och kommer alltid ut med en rejäl hög böcker. :) 36,11%, 13 stemmer

Jag köper vissa böcker, resten lånas. Sparar pengar och slipper ha en massa halvbra böcker i hyllan. 30,56%, 11 stemmer

Tycker inte om. Böckerna ser trista ut och en massa främlingar har läst dem innan. Troligen på toa. 19,44%, 7 stemmer

Alltså, för min del blir det billigare att köpa böckerna än att betala mina förseningsavgifter... 8,33%, 3 stemmer

Hade gärna lånat mer där, men min lokala bibbla har inget bra utbud. 5,56%, 2 stemmer


Ny poll finns. Rösta gärna. :)

Good Omens

Good Omens
av Terry Pratchett & Neil Gaiman

Världens ände är nära. Antikrist ska födas, den stora slutstriden mellan Himmel och Helvete ska äga rum. Fast ängeln Aziraphale och demonen Crowley är inte så entusiastiska som de borde. De har levt på jorden i 6000 år nu (för det är så gammal jorden är) och blivit ganska förtjusta i den. Genom åren har det också utvecklats en vänskap mellan de båda, och nu bestämmer de sig för att försöka förhindra att det går så långt som till apokalypsen. Kanske finns det nåt de kan göra... Utan att Aziraphales eller Crowleys respektive chefer märker nåt naturligtvis.

En annan som vet om att jorden snart ska gå under är Anathema Device. Hon har läst det i boken som hennes anmoder Agnes Nutter skrev, och Agnes bör man lita på. Hon är nämligen den enda profet som alltid har rätt. Däremot var klartext inte Agnes starka sida.

Dessutom får vi möta två mer eller mindre galna häxjägare och deras grannfru, ett par demoner, Guds röst, ett gäng busungar, apokalypsens fyra ryttare, några vimsiga satanistiska nunnor, en amerikansk militärbas och lite annat smått och gott. Rolig bok? Jaa, oerhört rolig bok. Det räcker väl att titta på författarnamnen. :) Läs "Good Omens"! Nu nu nu! Jag menar, du vill väl inte sväva i okunnighet om vad som händer med kassettband som har legat i bilen i minst två veckor, vad änderna i St. James's Park äter och varför motorvägen runt London ser ut som den gör?

W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 3 av 3

W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 3 av 3

Den onda Nerissa har lyckats lägga vantarna på Kandrakars hjärta, den talisman som Will ska vakta. Hur ska det gå nu?

Tja, gissa. :) Men det är ju spännande i alla fall. I den sista biten av pocketboken är W.i.t.c.h.-tjejerna klara med problemet Nerissa, och kan istället koncentrera sig om sina olika personliga problem. Det är nog den vardagliga biten jag tycker bäst om i historien.

Jag läste förresten ett reportage om W.i.tc.h. i Bild & Bubbla när jag var på biblioteket senast. (Här kan man läsa ett smakprov ur artikeln.) Det stod lite om vilka författare, tecknare m. fl. som ligger bakom serien, om varför den har blivit så populär och så jämfördes W.i.t.c.h. med Spice Girls, att det är fem tjejer med helt olika stil så att alla kan ha en favorit. :) Ja, och egentligen skulle den inte bli så lång, det skulle bara bli tolv tidningar och sen skulle det vara slut. Det var alltså bara tänkt att äventyret "De tolv portarna" (de tre första pocketarna) skulle finnas. Men eftersom serien blev så populär så bestämde man sig för att låta den fortsätta.

Nästa pocket, den första i en ny "saga", ska komma ut nån gång i vår.

Tidigare böcker i serien:
1. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 1 av 3"
2. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 2 av 3"
3. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 3 av 3"
4. "W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 1 av 3"
5. "W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 2 av 3"

Grupp 8 & jag

Grupp 8 & jag
av Gunilla Thorgren

Det här är en superintressant bok. Gunilla Thorgren var en av de första medlemmarna (dock inte en av grundarna) i den feministiska rörelsen Grupp 8. Här berättar hon om vad de egentligen stod för och gjorde, och dessutom mycket om sitt eget liv.

Det handlar om att vara ensamstående mamma i en tid när samhället var uppbyggt så att mammor skulle vara hemma med barnen och försörjas av sin man, om kvinnokamp och klasskamp, om hur alla politiska parier och föreningar funkade vid den här tiden (70-talet, det fanns några stycken på den tiden...), om hur mycket kul de hade i Grupp 8 och om vilka problem de hade och om vilken genomslagskraft deras idéer fick. Dessutom skriver författaren om vad som har hänt på senare år, har utveckligen fortsatt gå framåt? Hur har samhället förändrats?

Mycket spännande att läsa om hur det var för inte så värst länge sen (det mesta inträffade för jag var född, men ändå). Det är inte bara politiska teorier (även om det var ganska mycket sånt i debatten på den tiden så var det inte riktigt Gunilla Thorgrens starkaste sida), utan mycket om hur verkligheten såg ut för kvinnor på 60- och 70-talen. Rekommenderas.

Tears From Heaven

Tears From Heaven
av Los Bros Hernandez

Det här är den fjärde Love and Rockets-samlingen. Tidigare har jag läst nummer elva, "Wigwam Bam". Den är skriven (ja, och ritad också, det är ju en serie) enbart av Jaime Hernandez och historien var ganska sammanhängande, men i "Tears From Heaven" är det istället många småhistorier av både Jaime och Gilbert H. Love and Rockets är inte som en serie egentligen, utan mer ett samlingsnamn för alla serier som bröderna Hernandez gör. Det är väl namnet på deras serietidning antar jag. Det är inte så att det bara finns en uppsättning karaktärer och att allt utspelas i samma miljö. Nej, det är väldigt blandat och det blir som om det vore många olika serier egentligen.

Hela "Wigwam Bam" handlade om två unga kvinnor vid namn Maggie och Hopey samt om alla möjliga människor de känner, särskilt någon som heter Isabel. Det verkar utgå mycket från deras hemstad, en amerikansk stad (by?) med många mexikanska invånare. I "Tears From Heaven" finns det en berättelse om Maggie, Hopey och Izzy (Isabel) och en annan där Izzys bror berättar om henne. Det finns även några berättelser om en tjej som kallar sig Penny Century. Jag tror att hon kommer från samma ställe. Fast huvudpersonen i några andra historier, en tjej som heter Rocky och har en robot som vän och släktingar med yttre rymden på sin bakgård, har nog inget med saken att göra. Tror jag. Det borde finnas fler kapitel om henne i nåt annat Love and Rockets-album i alla fall, för annars var det ett väldigt konstigt slut...

Jag har hört att Gilbert skriver mycket om invånarna i en latinamerikansk by (stad?) som heter Palomar, och här finns ett par historier om dem. Men det finns även lite annat av honom, bl. a. en berättelse om en tjej som kallas Errata Stigmata. (Det är hon som är på omslaget.)

Tyckte inte att "Tears From Heaven" var lika bra som "Wigwam Bam", men den var ändå värd att läsa. Jag tror att den kommer att göra sig bättre som en del av helheten än ensam. Nu blev det så mycket nytt folk och nya situationer som inte alltid verkade leda nånstans. Jag kanske borde satsa på att läsa albumen i ordning och inte bara ta vad som råkar finnas inne på bibblan ...

Dropsie Avenue

Dropsie Avenue
av Will Eisner

Den tredje januari i år dog den legendariske serieskaparen Will Eisner. Med anledning av detta hade biblioteket (i Göteborg) ställt hans serier väl synligt. Eftersom jag faktiskt aldrig hade läst något av Eisner plockade jag med mig några album. Ett av dessa var "Dropsie Avenue" som handlar om en gata i New York.

Det börjar 1870, när det ännu inte fanns någon gata på platsen. Det som fanns var en gård, ägd av den holländska familjen Dropsie. Men staden blir större och några årtionden senare ligger det fina herrskapshus, bebodda av engelsmän, på marken. Genom åren sker det stora förändringar på gatan. Nationaliteter och socialgrupper avlöser varandra (och nya grupper möts med fientlighet av de gamla invånarna), och mycket beroende på dåliga fastighetsägare förfaller området allt mer.

Kul idé med en gata som huvudperson. Det är ju vissa människor som har viktiga roller, men mest handlar det om själva grannskapet. Blir säkert mer Eisner för min del. :)

Maria & José

Maria & José
av Erlend Loe
Illustrerad av Kim Hiorthøy

Det här är en kort bilderbok för vuxna. (De hade förresten ställt den fel på biblioteket. Den stod bland de norska böckerna trots att det är den svenska översättningen.) Den handlar om Maria, som är mycket vacker och intelligent. Många män uppvaktar henne, men hon är inte alls intresserad av dem. Hon trivs bra ensam. Men vad hon inte vet är att i hennes öra bor en liten, liten man - José. Utan att hon märker något tar han hand om hennes kropp, han både dammsuger i naveln och dödar illasinnade virus. Han älskar Maria.

Skum bok. Fast jag gillade den ändå. Stilen känns ganska typisk för Loe. Jag tyckte om illustrationerna också.

En jävla vinter

En jävla vinter
av Hans Gunnarsson

Det är vinter i Finspång, samma år som Palme blev skjuten. Huvudpersonen Gunnar är 21 år och har ett skitjobb i en mataffär. Han träffar sina kompisar och snackar musik, och försöker ha en litteraturcirkel ihop med dem. Och så brukar han dricka ihop med grannen, eller på hotellet på helgerna. På det senare försöker han ju också hitta kärleken, men det verkar dömt att misslyckas. Han har några vaga planer om att läsa vidare, vad som helst bara han kommer bort från Finspång.

Faktiskt en riktigt bra bok. Skildringen känns äkta. Den får inte absolut toppoäng av mig, men den är väldigt läsvärd. Det jag inte gillar så mycket av den sista delen av boken, när det händer lite mer ovanliga saker. Men början och mitten tyckte jag bra om.

Kein Keks für Kobolde

Kein Keks für Kobolde
av Cornelia Funke

Neunauge, Siebenpunkt och Feuerkopf är tre "Kobolde" (tror att det egentligen är nån hustomteliknande varelse, men här handlar det om små trollaktiga djur som lever i skogen). Förr i tiden levde Kobolde på svamp, bär, rötter och örter, men många sorter har försvunnit och resten plockar människorna på sina skogsutflykter. Moderna tiders Kobolde, som dessa tre, lever istället ofta på mat som de lyckas stjäla från människorna. Tidigare år har det varit fullt med folk på campingplatsen i närheten och våra vänner har inte haft några problem med att samla ihop ett vinterförråd. Men i år har de inte lyckats få ihop nåt. Men det finns en man som driver en kiosk på campingen, och där finns oerhörda mängder kex, choklad, bröd, ost, korv, och allt som en Kobold vill ha. Men hur får man tag på det? Den impulsive Feuerkopf, den förnuftiga Neunauge och den ängslige Siebenpunkt smider en plan. Den är riskabel, men vad gör man inte för att undgå svältdöden?

En spännande barnbok, som det dock tog ganska lång tid att komma in i, antagligen för att jag har varit för trött för att orka läsa särskilt mycket på tyska de senaste kvällarna. Men jag tyckte att det var kul att läsa om "kobolderna". Det finns förresten många illustrationer i boken, gjorda av författarinnan själv.

Jag har tidigare läst en annan bok av Cornelia Funke, "Tjuvarnas herre". Den finns på svenska ja, och den var väldigt bra. Den har visst fått en del fina priser. Den är nog tänkt för lite äldre läsare än "Kein Keks für Kobolde". Min syster köpte en annan bok, "Bläckhjärta", på Bokmässan och hon säger att den var bra. Cornelia Funke skulle egentligen ha varit på Bokmässan men hon var sjuk eller hur det nu var. Men jag var och lyssnade på när Kevin Crossley-Holland och Michael Morpugo pratade barnböcker, och Crossley-Holland nämnde Funke som en barnboksförfattare han tyckte var bra och som inte skriver på engelska (det är ju ganska ojämnt födelat vilka böcker som översätts, och i engelskspråkiga länder blir det väl ganska lite översatt litteratur ö.h.t.).

Jag läser gärna mer av Cornelia Funke, t. ex. den här "Bläckhjärta" som min syster har.

W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 2 av 3

W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 2 av 3

De fem W.i.t.c.h.-tjejerna är inte Kandrakars första väktare. Vi vet ju redan att Hay Lins farmor var med i den förra väktargruppen. Det fanns förstås fyra andra i gruppen, men de har hittills varit okända. (De är i alla fall inte släkt med de nuvarande väkterskorna, har man ju kunnat anta.) Men nu har vi fått tillfälle att lära känna ännu en av dem. Nerissa hade samma uppgift som Will (Will är hon som är på utsidan av den här pocketen), att vara gruppens ledare och ha ansvaret för talismanen Kandrakars hjärta. Men Nerissa blev ond och maktlysten, och hennes illgärningar ledde till att hon fängslades. Händelserna i den förra pocketen gjorde dock att Nerissa kunde återvända, och nu är hon ute efter Kandrakars hjärta. Hon har lyckats bli mycket stark och är en farlig motståndare för W.i.t.c.h.

Kul fantasyserie. Känns rätt lyxigt att den är helt i färg. Böckerna är ju inte dyrare än en mangapocket (som är svart-vit) eller en vanlig pocketbok med enbart text i. :)

Tidigare böcker i serien:
1. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 1 av 3"
2. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 2 av 3"
3. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 3 av 3"
4. "W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 1 av 3"

Vredens natt

Vredens natt
av Margit Sandemo

Norge, 1500-tal. En grupp bönder tänker hämnas på fogden von Litzen för hans brutala metoder. De ska döda honom och alla i hans hus, inga vittnen får finnas. Bland bönderna finns också den unge och impulsive adelsmannen Magnus Maar och hans trogne vän och följeslagare, bondsonen Endre. Men under massakern finner de något de inte hade räknat med - von Litzens hustru Maria, som inte är mycket mer än ett barn. De kan välja mellan att döda henne eller fly med henne, och det väljer det sistnämnda.

Magnus börjar genast spinna planer på att gifta sig med Maria. Med stöd av hennes furstliga familj skulle han kunna bli Norges kung. Magnus och Endre bestämmer sig för att föra Maria till hennes hemland, furstendömet Brantenberg, så att Magnus kan lägga fram sina planer för hennes far. Maria är förälskad i Magnus, och hon vill absolut inte återvända till von Litzen om han skulle ha överlevt. Men kommer Magnus och Maria att kunna bli lyckliga tillsammans? Och kommer trion lyckas ta sig till Brantenberg trots att Magnus och Endre har blivit fredlösa och den försvunna furstinnan söks överallt?

Jag kom ihåg början och slutet (som är rätt kul faktiskt), men inte mycket av vad som hände däremellan. Ibland blev jag lite irriterad när folk inte förstod vad som var bäst för dem. Man förstår ganska snabbt vad det är nämligen, och med tanke på genren kan man också räkna ut att det kommer att gå så till slut. Men vägen dit är lång och krånglig. Det här är väl inte en av de bästa bland Margits följetonger. Men den har faktiskt en vettig bild på utsidan, för omväxlings skull. Det där kan mycket väl föreställa Maria. (Jag tycker även att bilden skulle kunna föreställa Bianca i "Fabians brud", även om hon ska vara blond. Maria är mörk, så t. o. m. det stämmer bra här.)

Further Chronicles of Avonlea

Further Chronicles of Avonlea
av L. M. Montgomery

Ännu en bok efter samma mönster som "Chronicles of Avonlea" - berättelser som utspelar sig i "Anne på Grönkulla-världen", fast utan Anne. Det händer visserligen att Anne nämns och i en berättelse här är det t. o. m. hon som berättar, men hon är aldrig särskilt central för handlingen.

Jag tyckte inte att "Further Chronicles of Avonlea" var riktigt lika bra som sin föregångare. Inte säker på varför, jag tyckte bara bättre om berättelserna i den förra. Om den sedan beror på att de var bättre eller att jag har fått för mycket av det goda (läste den förra häromveckan ju) är svårt att säga. Men den här boken är ändå klart läsvärd!

TV-serien Vägen till Avonlea ska visst vara baserad på bl. a. de här båda böckerna, men det verkar ha gjorts en hel del förändringar. Så den ska jag inte se. :)

W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 1 av 3

W.i.t.c.h. - Kandrakars hjärta, bok 1 av 3

Det här är den fjärde W.i.t.c.h.-pocketen, och här börjar en ny historia. (Och framsidan har fått lite andra färger än de tre första.) De fem W.i.t.c.h.-tjejerna har klarat av sitt första uppdrag, men inte utan förluster. Cornelia har förlorat sin älskade Caleb. Nu vill hon bara vara för sig själv och inte umgås med resten av gänget, och de andra grälar också sinsemellan. Men när de inte samarbetar försvagas deras magiska krafter. Inte bra, eftersom de fortfarande har fiender. Dessutom dyker nya hot upp.

Jag gillar den här serien. Den är spännande och rolig. Och som sagt, passar andra än bara småtjejer.

Tidigare böcker i serien:
1. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 1 av 3"
2. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 2 av 3"
3. "W.i.t.c.h. - De tolv portarna, bok 3 av 3"

Bäst 2004

Årets allra allra bästa:
- Mark Haddon - "The Curious Incident of the Dog in the Night-time". En autistisk tonåring forskar i varför grannens hund mördats och får reda på saker om sin döda mamma. Skriven helt ur huvudpersonens synvinkel, vilket gör att man ser händelserna på ett väldigt speciellt sätt.
- Marjane Satrapi - "Persepolis: The Story of A Childhood". Ett seriealbum om författarinnans egen barndom i Iran. Uppföljaren "Persepolis 2: The Story of A Return" var inte riktigt lika fantastisk, men ändå mycket bra. På svenska är det (kommer det att bli?) fyra kortare album, precis som på originalspråket franska.
- Ulf Nilsson - "Här är en liten gris" (Illustrationer av Fibben Hald). Bilderbok om en liten gris som blir kär och börjar bryta mot sina fasta rutiner.

Årets omläsningar:
(Det kommer kanske inte som nån stor överraskning att böckerna är bra om jag har läst dem innan.)
"För fin för denna världen" och "The girl who never fick nån post" av Daniel Ahlgren har jag läst många gånger och de är alltid bra.
Mikael Niemis "Populärmusik från Vittula" läste jag om för att jag har tänkt se filmen nån gång.
Och så blev det ett antal Inger Edelfeldt-böcker i repris: "Drakvinden" (den här var det iofs så länge sen jag läste att jag knappt kom ihåg den), "Juliane och jag" och "Skuggorna i spegeln".

Årets seriealbum:
Marjane Satrapi har jag redan nämnt bland årets favoriter. Men det fanns annat som var särskilt bra också.
"The League of Extraordinary Gentlemen" av Alan Moore t. ex. Bra idé och 1800-talsstilen var verkligen lyckad. Jag har bara läst del 1 hittills, det finns en till. Men se inte filmen (kallas The League i Sverige), den är dålig.
Jag läste "Wigwam Bam" och bestämde mig för att jag absolut ska läsa mer av bröderna Hernandez (i just det här albumet var det bara en av bröderna som medverkade, men annars verkar det vara lite blandat).
Jag måste även nämna Fushigi Yûgi och Ranma ½. Det är inga enskilda delar som sticker ut, men serierna som helhet är väldigt bra.
Kanske inte riktigt hör hemma bland de allra bästa, men det var en överraskning att W.i.t.c.h. var såpass bra.

Årets evighetskioskserie:
(Finns det nåt bättre namn på genren?)
Måste ju vara Trude Brænne Larssens serie Holmegaard.

Årets deckare:
Har inte läst så mycket av den varan, men gillade både Åsa Larssons "Solstorm" och Håkan Nessers "och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla".

Årets fantasy:
Har jag verkligen inte läst mycket av, men "Fire and Hemlock" av Diana Wynne Jones var superbra.

Årets jamen då förstår jag:
Läste "Det mest förbjudna" av Kerstin Thorvall och "Ett annat sätt att vara ung" av Per Nilsson och förstod plötsligt poängen med de båda författarna. Tidigare hade jag läst böcker av dem som inte varit fullt så bra...

Årets Japan är ett konstigt land:
"Kawaii" av Marita Lindqvist (om dyrkan av japanska tonårsidoler) och "Underkastelsens sötma" av Amélie Nothomb (satir över japansk företagskultur).

Årets norska:
- Hilde Hagerup - "Högst älskade". Läst på svenska. Skandal!
- Bergljot Hobæk Haff - "Renhetens pris". Avd. aldrig hört talas om människan förr.
- Jon Ewo - "Sola er en feit gud" och "Månen er en diger pudding". När ska bibblan köpa in del tre?
- Hanne Ørstavik - "Uke 43". Har läst annat bra av henne tidigare.

Årets gamla svenska författare:
Läste två böcker av Pär Lagerkvist, "Dvärgen" och "Gäst hos verkligheten", samt större delen av Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen-svit.

Årets bästa undvikande av snyfthistoria:
JT LeRoys bok om sin hemska uppväxt, "Hjärtat är bedrägligast av allt".
Marjane Satrapi kan nämnas här också.

Årets facklitteratur:
- "Uppror pågår" om feminister i tre generationer.
- "Flickan och skulden" av Katarina Wennstam. Om hur samhället skuldbelägger våldtäktsoffer.
Och sist två intressanta böcker om klasstillhörighet, nämligen Anneli Jordahls "Klass - är du fin nog?" och Annette Kullenbergs "Överklassen i Sverige". Äsch, kan ju lika gärna nämna "Svensk smak: Myter om den moderna formen" av Zandra Ahl och Emma Olsson när jag ändå är inne på det här ämnet.

Meningslös lässtatistik för 2004

Precis som förra året.

Antal lästa böcker: 243. Ganska genomsnittligt om man jämför med de åren jag har fört protokoll över min läsning.

Månad då jag läste mycket: Oktober och december, 25 böcker.
Månad då jag läste lite: Februari, 15 böcker.
Det har inte varit så stora skillnader mellan månaderna i år.

Språk:
Svenska: 156 st. (64%)
Engelska: 58 st. (24%)
Norska: 18 st. (7%)
Tyska: 11 st. (5%)
Jag hade som mål att läsa en tysk bok i månaden, och det klarade jag nästan (har inte läst decemberboken än). Alltså har det blivit en större andel tyska böcker, dessutom är andelen svenska böcker större än förra året. Engelska och norska böcker har jag läst mindre av.

Dessa författarna läste jag flest böcker av:
1. Margit Sandemo (20)
2. Yû Watase (13)
3. Rumiko Takahashi (12)
4. Ester Ringnér-Lundgren (8)
5. Naoko Takeuchi (7)
Margit Sandemo leder som vanligt, och så finns det tre mangaförfattarinnor och en svensk barn- och flickboksförfattarinna på listan. De som skriver långa lättlästa serier (antingen det är vanliga romaner eller tecknade serier) får ett automatiskt försprång. Precis utanför listan hamnade Trude Brænne Larssen (kioskserien Holmegaard) och faktiskt Agnes von Krusenstjerna.
Uppdatering: Neil Gaiman, som befann sig högt upp på den här listan 2001-2003, läste jag inget alls av under 2004!!!

Nu ska jag fundera på vilka böcker jag tyckte var bäst under 2004.

..............................................

Senare: Har kommit fram till vilka som var de 75 bästa. Kanske ska jobba på listan lite till...

A Small Killing

A Small Killing
av Alan Moore
Illusterat av Oscar Zarate

Det går bra för Timothy Hole (uttalas "Holly"). Han är ursprunglingen från England, men har ett bra reklamjobb i USA och har just fått sitt livs uppdrag, att lansera en stort läskmärke i Ryssland (det här utspelar sig 1989). Men en liten pojke förföljer honom och verkar vilja se honom död. Samtidigt reser Timothy både till London, där han bodde i många år, och till sin gamla hemstad Sheffield, och många otrevliga minnen väcks till liv.

Jag förstod ganska snabbt hur berättelsens "gåta" hängde ihop, men det var nog faktiskt meningen. Läsaren förstår vad som händer, och varför, långt innan Timothy inser nåt. Jag tyckte rätt bra om både historien och bilderna (särskilt färgerna och hur färgskalan förändras för de olika scenerna). Kan vara värt att läsa om den i framtiden. Tror att jag kommer lägga märke till andra saker då.

Hittade förresten en lång och intressant intervju med Alan Moore.

Rebell med frusna fötter

Rebell med frusna fötter
av Johanna Nilsson

Stella går fjärde terminen på Handelshögskolan. Hon är lite annorlunda än de flesta studenterna där, ifrågasätter om pengar verkligen är och bör vara meningen med livet. Tillsammans med två kompisar bildar hon Föreningen för Anonyma Aktiemissbrukare, med 12-stegsprogram för avvänjning och allt, mest på skoj. Men det tas på allvar av många som nu inser att de är just aktiemissbrukare och snart är händelseförloppet utanför Stellas och hennes vänners kontroll. Under tiden träffar Stella kommunister och uteliggare, och umgås med sin sjuka mormor och sin stulna ödla.

Hmm, nej, tyckte inte att den här boken var så himla bra. Visserligen är det rätt kul ibland när det händelserna blir allt vansinnigare, men det räcker inte riktigt. Många av personerna beskrivs som stereotyper. Visserligen är det inte svårt att föreställa sig att de framstår så eftersom det är deras image. Det är inte alltid de klarar av att upprätthålla den. Men jag tror att det enda jag kommer att minnas av boken är några galna infall och kanske ett avslutande kaos.

..................................................

Det kommer att bli nån uppsummering av min läsning 2004 när jag har skrivit om alla böcker jag läste förra året. Det är bara en kvar nu, ett seriealbum av Alan Moore.

Ranma ½ del 14 - Monsterkatter och jultomtar

Ranma ½ del 14 - Monsterkatter och jultomtar
av Rumiko Takahashi

Många kortare historier i den här pocketen, de flesta verkar vara bara på ett eller två kapitel. Annars brukar fler kapitel höra ihop. Först får vi reda på hur det gick med Ranma när han förlorade all sin styrka i förra boken. Sen får Schampo ett oönskat giftermålsanbud, Akane försöker lära sig simma, Ryoga blir oövervinnlig etc. Kul. :) Rekommenderar verkligen den här serien.

Min systers kompis har förresten planer på att läsa Ranma ½ sedan hon fick veta att det finns en liten minigris med (hon har en). :)

Del 15 (av totalt 38) ska komma ut den 27 januari.

- Ranma ½ del 1 - Den fantastiska källan
- Ranma ½ del 2 - Jägaren
- Ranma ½ del 3 - Svarta rosen
- Ranma ½ del 4 - Dödskyssen
- Ranma ½ del 5 - Katterna
- Ranma ½ del 6 - Splitteruppgörelsen
- Ranma ! del 7 - Skammen
- Ranma ½ del 8 - Romeo och Julia
- Ranma ½ del 9 - Det blå bandet
- Ranma ½ del 10 - Den magiska armringen
- Ranma ½ del 11 - Älskade bror
- Ranma ½ del 12 - Kampen mot rektorn
- Ranma ½ del 13 - Världens svagaste man