Datter av livet

Datter av livet
av May Grethe Lerum

Bok nummer 35 och den sista delen i Livets døtre, som lär ha varit 90-talets stora bokserie i Norge. I den här genren alltså. De långa långa pocketbokserierna. Det är en släktsaga – som sig bör – där man får följa sex generationer kvinnor under 1600- och 1700-tal. De bor i trakten runt Lyster (som numera verkar stavas Luster) längst in i Sognefjorden, men de flesta av dem reser långt och låter dessutom omvärlden komma till dem i form av den senaste medicinska litteraturen från Köpenhamn. För de ägnar sig i olika stor grad åt just medicin. Det finns i alla fall ingen brist på patienter. Samtidigt går det en sjukdom i deras egen släkt som de inte kan göra så mycket åt, nämligen blödarsjuka.

Ibland har böckerna varit väldigt underhållande och ibland lite sega. Jag tycker nog att serien kunde varit några böcker kortare. Jag tycker också att det har varit synd inte alla de spännande resorna har skildrats. I stället har man fått följa någon hemma i Lyster, och så kanske fått höra berättelser om resorna i efterhand. Men det har väl också funnits en tanke om ett mysterium som inte ska uppdagas av läsaren med en gång. När jag började läsa den sista boken fanns det en del obesvarade frågor, och när jag slutade läsa hade jag väl fått svar på det mesta. Och mer än så är väl onödigt att säga om den här boken.

Livets døtre:
1. Bøddelens kvinne
2. Marias bok
3. Blodsbånd
4. Brutte lenker
5. Soningstid
6. Veier over hav
7. Øye for øye
8. Vinterfrukt
9. Fortidens synder
10. Opprør
11. Slavenes by
12. Solefall 
13. Englenes dans 
14. Nymånenatt 
15. Når dagen gryr 
16. Stormsyn 
17. Nattvandring
18. Ukjente stier 
19. Fredløs
20. Trollkatt
21. Veiskille 
22. Mørke makter 
23. Fremmed måne 
24. Å jage en drøm 
25. Malstrøm 
26. Steinhjerte 
27. Vardene tennes 
28. Speil i sølv 
29. Til verdens ende
30. Savnets stemme 
31. Arvesynd
32. Hjemkomst
33. Enden av regnbuen 
34. Avgrunn
35. Datter av livet

Bokbingo: Andra året

Jag blev just klar med förra årets sommarbokbingo från BOTNS. Nu har de släppt årets brickor, med en del nya kategorier och en del gamla. Same procedure as last year. Utmaningen varar egentligen från Memorial Day till Labor Day. I år är detta 30 maj-31 augusti.

 Man kan redigera brickorna som slumpas fram (också bygga en egen) så jag bytte ut två kategorier som jag hade förra året och som jag inte kände för att upprepa – An academic/campus novel och A banned or challenged book (förra året A banned book). Det blev i stället Mentioned on the Gilmore Girls (ny kategori och den vill man ju ha!) samt Published in 1916 – exactly 100 years ago. Den senare hade jag förra året också, men då var det ju 1915 så den känns ändå ny och fräsch.

Ett vattentätt alibi

Ett vattentätt alibi
av Agatha Christie

Det var längesedan jag läste något med Tommy och Tuppence. Är de lite mer humoristiska i tonen än böckerna om t.ex. Miss Marple och Poirot? Det tyckte jag åtminstone att den här novellen var.

Det verkar som om Tommy och Tuppence har en detektivbyrå där de baserar arbetet på sina favoritromandetektiver. Den här gången får de i uppdrag att undersöka ett till synes omöjlig händelse. Kan uppdragsgivaren lista ut hur det gick till har den unga dam som gåtan rör lovat gifta sig med honom. Så det är mycket som står på spel här!

Omslagen till den här "fyran" – så snygga!

Diomedes hästar

Diomedes hästar
av Agatha Christie

En novell med Hercule Poirot där han ska lösa – faktiskt inte ett mord! – utan en kokainhärva. Ändå lite annorlunda handling än det brukar vara. Men samma trevliga miljöer, även om inte alla personer i dem är lika trevliga.

Snäckorna

Snäckorna
av Karin Boye

Fin liten novell om en pojke som förlorade sin mamma när han bara var några år gammal. Nu har hans pappa gift om sig och den nya frun ska liksom vara "en ny mamma". Ni kan ju tänka er.

En smakebit på søndag (Sörja för de sina)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Det är visst redan tre år sedan jag läste den första boken om Maj, "Att föda ett barn". Fantastiskt bra bok men det tog väldigt lång tid att läsa den. Del två, "Sörja för de sina", är det samma sak med. Gillar den verkligen, men har ändå hållit på att läsa och läsa i flera veckor nu. Det är inte såna böcker som man bara rusar igenom.

Den första boken utspelade sig under relativt kort tid. Den unga Maj blir tvungen att gifta sig med en man som är ganska många år äldre och från en betydligt finare familj än hennes egen. Det var verkligen inte meningen, de var inte ens ett par, men hon råkade ändå bli gravid med hans barn. Och ganska snart upptäcker Maj att Tomas har ju problem med spriten. Den boken handlar om hennes första tid som gift, om graviditeten och när dottern är bebis. I "Sörja för de sina" får man följa Maj och familjen under en längre tid, 40- och 50-talet. Tomas är nykter nu, efter en behandling, men Maj oroar sig för att han ska trilla dit igen. Det är mest vardagsbestyr och hushållsarbete som skildras, men det blir liksom mer än det.

Duka här i köket – borde byta bordsduken – ibland saknar hon köket där uppe. En övervåning har ju trots allt alltid trevligare ljus. Var är de? Inte för att puddingen kommer att vara färdig före sex, men att de inte ens syns till ut på havet? Halv sju har puddingen ännu inte riktigt stelnat i mitten, men den är vackert gyllenbrun på ytan och en pikant doft av gratinerad ost. Har det hänt dem något? Den får täckas över med en plåt och vila på eftervärme, medan Maj slår sig ner på verandan och spejar mot Ön. Nu är hjärtat otäckt igen. Till sju kan hon sitta, sedan äter hon. Det är nedrigt att inte passa mattider. Blåser det? Går det vita gäss? Gå i matkällaren efter lingon. Men i den jordluktande svalkan finns inga fjolårets lingonburkar kvar. Så typiskt.
(Kristina Sandberg, "Sörja för de sina", s. 292-293)

Ms. Marvel Vol. 1: No Normal

Ms. Marvel Vol. 1: No Normal
av G. Willow Wilson
Illustrerad av Adrian Alphona

Just superhjälteserier läser jag inte mycket av. Men jag blev intresserad av Ms. Marvel när jag läste om den i en blogg. Det är ju alltid värt att testa.

Det känns så svårt att komma in i de här superhjältevärldarna, både hos Marvel och DC. Det verkar finnas parallella världar där samma karaktär kan råka ut för olika saker och ibland har flera personer delat på samma superhjältealias. Jag ger upp bara jag hör om det. Går det ens att sätta sig in i? Den här Ms. Marvel är t.ex. inte den enda som har kallat sig Ms. Marvel.

Kamala är ett sextonårigt superhjältefan från Jersey City. Hennes föräldrar är rätt så strikta och hon får inte gå på fester av den där typen där alla dricker ur röda plastmuggar. Men hon är trött på att inte få lov, så för en gångs skull bestämmer hon sig för att smita ut. Festen är en besvikelse och när hon är på väg hem sveper en mystisk dimma in över staden. (Jag har förstått att om man är insatt i Marvelvärlden så förstår man precis vad detta innebär.) Plötsligt har Kamala superkrafter, och ja, Ms. Marvel (den förra, Carol Danvers) är ju hennes favorit så ...

Hur hanterar man nyfunna superkrafter? Tillsammans med en kompis så klart! Man behöver utveckla en egen identitet som Ms. Marvel, inte bara kopiera den förra Ms. Marvel, och dessutom sköta skolan och inte oroa sina föräldrar. För ingen får veta vad som har hänt! Fast det svåraste kanske ändå är att ingripa vid rätt tillfällen och inte bara klampa in och komplicera saker och ting ...

Jag missar nog mer än ett par Marvelska referenser och är ganska ointresserad av strider mot ondingar, men jag gillar humorn, personskildringarna och den allmänna YA-känslan i serien.

Nana 7

Nana 7
av Ai Yazawa

Ah, nummer sju! "Nana" betyder sju och siffran dyker upp i serien ibland, som t.ex. att lägenheten som Nana K och Nana O delar har nummer 707.

Black Stones har fått kontakt med ett skivbolag som vill signa dem. Nana O och bandmedlemmarna får en del att fundera på. Vill de ta dem här chansen eller borde man hellre vänta på att ett annat skivbolag hör av sig? Det ena kanske är större, men ett annat kanske erbjuder större artistisk frihet. Det finns mycket att ta hänsyn till.

Tidigare har man ofta träffats i lägenhet 707 för middag och efterfest tillsammans med Nana K. Hon som älskar att fixa i hemmet och laga mat och komma med glada tillrop till kompisarna i bandet – nu känner hon sig övergiven. Och så trasslar hon in sig med flera killar. Hon har ju en historia av att hamna i relationer som inte blir som hon hade tänkt sig. I motsats till den målmedvetna Nana O – som satsar stenhårt på musiken – så har Nana K inga framtidsplaner när det gäller karriär. Hon är mer intresserad av att träffa den rätte. Fast det verkar ju aldrig vara riktigt rätt. Hon är ju bara 20 så det är väl inte så bråttom, men det håller väl inte 20-åringar med om.

BINGO!

Jo, bokbingot var för sommaren 2015, men jag blev inte klar förrän för nån vecka sedan. Vem hinner läsa 25 väldigt specifika böcker på en sommar? :)

Nu är det snart dags för nästa sommars bingo.

De sista fem böckerna var:

Revolves around a holiday: "The Holiday" av Jane Green, Jennifer Coburn och Liz Ireland. Jul.

Recommended by a family member: "Sword Princess Amaltea" av Natalia Batista. Hon tipsade om serien när det bara fanns ett enda fanzin och nu läste jag den tredje boken.

A novella: "Der Verwandlung" av Franz Kafka.

A banned book: "Animal Farm" av George Orwell lär ha varit förbjuden lite här och var.

An alternate history: "1920" av Jon Ewo. Ett annat 1920 än det som verkligen var.

1920

1920
av Jon Ewo

Jag satt och knappade in böcker som jag har läst på GoodReads, som till exempel "Sola er en feit gud" och "Månen er en diger pudding" av Jon Ewo. Jag fick ju aldrig läst tredje boken i serien eftersom biblioteket inte hade köpt in den på norska. Men nu passade jag på att kika runt bland andra böcker av Jon Ewo på GoodReads och ser man på, där var ju några ungdomsböcker som skulle passa perfekt in i kategorin "Alternate history" på min bokbingobricka.

"1920" är den första delen i serien om hur Norge kunde ha varit om historien hade tagit en annan vänding. 1920 är Norge fortfarande i union med Sverige. Man hade upptäckt olja i Nordsjön och upproret 1905 slogs skoningslöst ned. 1920 är Håkon Lie sexton år och ointresserad av politik. Hans pappa var en av få upprorsmakare som inte avrättades den där gången för femton år sedan, men han fick ett långt fängelsestraff och är nu bitter och nedbruten. Jobb går inte att få med den bakgrunden. Håkons mamma dog i fängelse – Håkon vet inte ens varför hon blev fängslad – och storasyster sitter fängslad för politisk arbete. SpesialPolitiet håller extra koll på familjen, annars borde Maria inte ha fått ett så hårt straff för en sån sak.

Men Håkon intresserar sig för de stora luftskepp som används som transportmedel för längre avstånd. Han skulle vilja resa till Amerika och bli boxare. Där kan man bli stjärna, inte som i Norge där man kan boxas illegalt på skumma ställen. Man får en slant om man vinner, men de stora pengarna tjänar arrangören på vadslagning. Håkon behöver pengar till Marias mediciner – hon har blivit sjuk i fängelset – och så får han ett erbjudande han inte kan säga nej till, även om det är riskabelt ...

Här händer det grejer! Jag får en känsla av att boken ska passa för den som inte läser så mycket och kanske inte riktigt har tålamod med böcker. Här är spänningen på topp hela tiden och Håkon hamnar i den ena knipan efter den andra. Fast "knipa" låter för gulligt. Det här är mörkt och kallt, smutsigt och våldsamt. Mörkt både bildligt talat och att jag ser för mig att det är mörkt ute genom nästan hela boken. Det Norge där Håkon lever är ett land där man inte vet vem man kan lita på. Du vet inte vem som kommer ange dig, men du vet nog hur du kommer behandlas när du väl blir gripen och hamnar i källaren på Møllergata 19. (En byggnad som jag mycket väl kände igen till utseendet när jag googlade.) Men till och med under de värsta omständigheter så finns det bra människor.

Detektiv Conan Band 73

Detektiv Conan Band 73
av Gosho Aoyama

Spännande mysterier. Den här gången bland annat på en ramenrestaurang och bland en grupp deckarförfattarinnor. Lika bra som vanligt. Och en ny karaktär introduceras.

Jag undrar hur lång serien blir. Den har gått i 22 år och är inte avslutad än. Inte för att jag vill att den ska avslutas, men kan den hålla på hur länge som helst?

De utsatta

I min andra bokblogg kan man nu läsa om "De utsatta" av Maïssa Bey.

Nana 6

Nana 6
av Ai Yazawa

Det var så länge sedan första gången jag läste "Nana" att jag har glömt bort en hel del av vad som hände. Huvuddragen minns jag förstås, men jag är bara på bok 6 och det känns redan som om Nana O. och Nana K. håller på att glida ifrån varandra. De har ju just lärt känna varandra! Jag kommer nog inte ihåg så mycket som jag trodde. Det blir spännande att se vad som händer, om det är det jag hade för mig ...

Rödaste smultron

Rödaste smultron
av Lars Widding

Lars Widding ska visst ha varit väldigt populär på 70-talet och däromkring. Jag känner till namnet, har ju sett hans böcker i folks bokhyllor och ganska mycket på loppis. Men jag har inte direkt haft någon koll på vad han skrev och jag hade inte läst något av honom. "Rödaste smultron" kom ut 1991 och blev Widdings sista bok.

Här möter vi Gustav Axelsson, en amanuens vid Kungliga Biblioteket som lever med en tyrannisk hustru. Det är 1846 och Bellmans visor har fått ett rejält uppsving. Gustav Axelsson får i uppdrag att ta reda på exakt var Bellmans grav finns, för Svenska Akademien vill hedra poeten med en pampig minnessten. Det är 51 år sedan Bellman dog, och då var han inte alls lika populär. Pengar saknades och han blev begravd i en fattiggrav. Tydligen har man inte hållit så noga reda på dessa gravar, men han kan ju fråga änkan. Bellman dog ju på 1700-talet men Lovisa Bellman levde faktiskt ända till 1847, alltså året efter att den här berättelsen utspelar sig. Jag är nästan lika förvånad som Axelsson över att hon överlevde sin man med så många år.

Bokens varvar mellan Axelssons dagbok och hans berättelser om Bellman, baserade på vad fru Bellman berättar. För han börjar umgås med den gamla damen, som inte alltid hade det så lätt tillsammans med make. Han hade svårt att ta betalt för sitt arbete – han blev ofta medbjuden på tillställningar där det förväntades att han skulle underhålla, kanske rent av med någon nyskriven sång till värdens ära. Och dessutom gick det åt en hel del pengar på Stockholms krogar.

Bitarna om Bellman tyckte jag var bra, och även de om hur Lovisa Bellman levde som gammal. Men Axelssons gräl med frun etc. vet jag inte om de var så intressanta. De delarna av boken kunde väl nästan ha strukits. Jag gillade ändå boken på det stora hela, och det var kul att äntligen läsa något av Widding.

Fas 3

Fas 3
av Ann Heberlein

En novell om ett äktenskap som kanske inte var så lyckat från början. Frun har kämpat på men har nu, efter många år, hamnat i en situation som hon inte hade kunnat föreställa sig. Intressant om hur maktbalansen kan se ut mellan två människor som man ju tycker borde samarbeta. Och som omvärlden förväntar sig ska samarbeta.

So many books ...

Idag har jag 1754 böcker som jag hade tänkt läsa snart. ;-)

Och en av dem har lottat fram att jag ska läsa under den kommande månaden. Det blev lott nummer 47, vilket är "Allt är bara bra, tack" av Moa Herngren. Jag har inte hunnit läsa boken som jag lottade fram förra månaden så vi får väl se hur det blir med detta.

En smakebit på søndag (1920)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

Nu ska jag snart åka iväg till mina föräldrar för att grilla lite. Egentligen skulle vi firat min bror och hans fru som just har fyllt år, men tyvärr blev de sjuka. Så vi får ge dem deras presenter en annan dag. Så får vi andra fira att det är första maj (här där jag bor är det tradition att åka ut nånstans och ha picknick idag, men jag tycker att det här kan räknas) och att pappa har gått i pension.

Dagens smakbit kommer från början av en bok som jag tänker börja läsa idag. Den utspelar sig i Oslo (eller Kristiania, som det heter i boken) år 1920. Men det är inte det 1920 som verkligen var, utan 1920 i en värld som har utvecklat sig lite annorlunda. Dels verkar tekniken se lite annorlunda ut än vad den gjorde i verkligheten, dels är Norge och Sverige fortfarande i union.

Huvudpersonen är en sextonåring som håller på med boxning. Han hoppas att han ska vinna kvällens match, för ...

[...] Maria, søstera mi, trenger de penga. Hun sitter på tredje året på Akershus nå. Tredje året på firer'n, som er den strengeste avdelingen. Der hvor de farligste politiske fangene sitter. Enda hun bare delte ut noen flygeblad som kritiserte svenskene.
Men SpesialPolitiet følger ekstra godt med på familien min. Faren min var blant de få opprørerne som ble arrestert uten å bli henretta i 1905. Han slapp unna med å sitte i "bare" ti år.
(Jon Ewo, "1920", s. 12)