av Kristina Ohlsson
I oktober bör man läsa spökhistorier. Jodå, jag vet att det inte är oktober nu, men jag ligger väldigt efter med bloggandet så min oktoberläsning kommer nu.
Meg och Frank är tolv år gamla tvillingar. Deras föräldrar ska skiljas, och därför blir det lite si och så med det här sommarlovet. Det blir ingen semesterresa i år. I stället ska Meg och Frank åka och besöka farbror Eliot (egentligen deras pappas farbror) och hans sambo Carl. Meg och Frank är kanske inte jättepepp. Visst, de tycker om farbror Eliot och Carl, men de känner dem inte så väl.
Och vistelsen blir kanske inte så fantastisk. Tvillingarna är ledsna över skilsmässan och hanterar det på helt olika sätt, och de vuxna har knappt tid med dem. T.ex. så är farbror Eliot uppfinnare och jobbar hela tiden. Hester Hill är ett jättestort gammalt hus, men de mest spännande delarna är off-limits för barnen. Inte för att Meg och Frank lyder de vuxna hela tiden. Speciellt inte när det finns något intressant att forska närmare i. För det är något mystiskt med huset och byn som det ligger i. Spökar det på Hester Hill? Och i så fall, varför?
Lagom kuslig stämning och en intrig som jag säkert hade tyckt var superspännande när jag var i den åldern man egentligen ska vara när man läser "Mysteriet på Hester Hill". Inte så att jag inte tyckte den var bra nu – jag uppskattar till exempel bakgrundshistorien till spökerierna – men den hade nog haft det där lilla extra om jag var mycket yngre.
Jag reagerade förresten på namnen i boken. Nästan alla har så engelska namn. Meg och Frank, Eliot och Carl, sommarkompisen Lily, till och med huset. Jag trodde nästan att det skulle vara en engelsk miljö. Men det utspelar sig alltså i Sverige. Huset heter egentligen Hestershus, det är bara det att farbror Eliot tycker att Hester Hill låter finare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar